Dubbel 200 g vinyl-LP. Består av originalutgåvan från 1979 på LP1, medan LP2 presenterar 2006 års tredje utgåva på vinyl för första gången. 2006 års "tredje utgåva" av albumet finns nu tillgänglig på vinyl för första gången. Albumet har mastrats av Jason Mitchell på LOUD mastering från masterband godkända av Robert Fripp. Termen "klassiskt album" har urvattnats en aning genom överanvändning, men om något album någonsin har förtjänat beteckningen är det Robert Fripps solodebut Exposure från 1979. En inbjudan från David Bowie och Brian Eno i juli 1977 ledde till att han medverkade som leadgitarrist på Heroes, David Bowies andra album från 1977 under hans eget gyllene år, och markerade Fripps återkomst som heltidsmusiker. Exposure spelades in i Record Plant i New York och var ursprungligen tänkt som en del av en trilogi tillsammans med Daryl Halls Sacred Songs och Peter Gabriels andra soloalbum (båda producerade av Fripp). Exposure försenades från det planerade releasedatumet 1978 genom att RCA sköt upp släppet av Hall-albumet (som förblev outgivet till 1980) och att Halls dåvarande manager insisterade på att en del av hans sång skulle tas bort från albumet. När albumet till slut kom ut 1979 presenterade dess blandning av låtar, sångare, instrumentaler, fragment av tal och audio-vérité-ljudcollage – allt sammanlänkat genom ett självbiografiskt/dagboksliknande angreppssätt – en mycket annorlunda musiker än den från den tidiga King Crimson-perioden 1969–74. Även i en tid då hjulet – representerat av ett vinylalbum – tycktes uppfinnas på nytt rutinmässigt, en tid då "förvänta dig det oväntade" var det bästa förhållningssättet till en mängd då nya eller aktuella inspelningar, stod Exposure ut. Det gör den fortfarande.
